1. Virus är ett program som KAN förstöra innehållet i din dator. Det kan göra allting från att endast bara störa datorn till att sända e-post till alla som finns i adressboken på datorn. Eller att radera bort viktiga program ur din dator. Du kan få virus när du besöker olika sidor eller tar emot olika mail. Hemsidor med rörliga bilder, texter eller låtar gör så att datorn måste ladda ner sidan på datorn och det kan göra att du får virus om du inte har antivirusprogram. Om du inte har något antivirusprogram så kan det bli riktigt illa och då måste man omformatera datorn. Maskarna som är viruset kan ta kontroll och överbelasta minnet, webbplatser och datanät.
Att sprida virus medvetet kan ge en stora påföljder, som böter eller fängelsestraff.
Trojaner kan följa med konstiga mail eller program som du laddar ner. Nedladdning och installation av trojanen kan mycket väl ske utan att du märker det alls. Spyware och keyloggers är några typer av trojaner. En trojan gör det möjligt för en annan person att ta över din dator. Det som händer är att personen som skickat trojanen till dig loggar in på din dator genom sin. Händer detta kan alla lösenord, e-postadresser, bilder och så vidare komma i orätta händer. Om någon gör detta mot dig är det straffbart - det kallas för datorintrång och då gäller brottsbalken fjärde kapitel.
2. Man kan använda sig av virusprogram eller brandväggar. Virusprogram kan man installera och det lättaste att skaffa är AVG-antivirus. Det funkar bäst och är gratis. Ett virusprogram funkar så att den identifierar och känner igen alla malware som datan utsätts för. Med en bra brandvägg funkar virusprogrammet bäst.
En brandvägg är som en dörr till ett hus, en bredbandsuppkopplad data är som ett hus utan ytterdörr. Brandväggen gör så inte allting kan komma in i datorn. Om något inte stämmer med trafiken som kommer in i datorn så säger den ifrån.
3. Spam är massutskickad reklam. När man blir medlem på en sida brukar man göra det frivilligt att tacka ja till reklam eller när du laddar ner något program. Det är enligt marknadsföringslagen endast tillåtet att skicka reklam via e-post till konsumenter som gett sitt medgivande. Därför är alltså spamreklam förbjuden.
Om man har en egen hemsida kan den adressen hamna i ett spamregister. För att undvika oönskad reklam och spam kan du till exempel använda dig av gratis e-postadress på dina hemsidor och när du registrerar dig på andras hemsidor. På så vis kommer inte spammarna åt din ordinarie e-post-adress.
Enligt säkerhetsföretaget McAfee, går det åt mycket energi för att kunna hitta riktiga mejl i spamfilter och slänga spammejl. 33 terrawattimmar. Det motsvarar hälften av vad svenska kärnkraftverk producerar under ett år.
4. Virusprogram = AVG antivirus
Brandvägg = Windows brandvägg
5. SSL betyder Secure Socket Layer. Det är webbläsarens säkerhetssystem. Detta system finns inbyggd i de flesta versionerna av webbläsare. När man kommer in på en sida som är SSL skyddad så ändras adressradens http till https. S:et innebär att du kopplats på ett säkert sätt till den datorn som ska få informationen. Kommunikationen mellan datorerna har låsts. Dessutom kommer ofta en ikon som liknar ett hänglås upp i den nedre listen.
6. - SSL gör att det är blir säkert med den sidan man ansluter och den datorn man sitter vid, så man slipper oroa sig för hackers, keyloggers osv. Det är krypterat det du skickar ända fram tills den kommer till mottagaren, och det är bara mottageren som har nyckeln för att se det du skickat.
- SSL används ofta av banker och finansinstitut, detta system är så säkert att det blivit godkänt av just svenska banker och finansinstitut, så man håller på med säkra saker om man säger så.
- Eftersom det är bara du och mottagaren som kan komma åt detta, så är mottagaren den svaga länken, du måste kunna lita på den du skickar till. Och inte ändra någonting, hålla fast det ni kommit överens om - ingenting annat.
7.
Digitala pengar - En modern betalningsmetod är digitala pengar. Tanken med denna metod är att du ska slippa ge ut dina kontokortsnummer eller betalningkortsnummer för nätbutiken. Istället har du som kallad en digital plånbok som du kan sätta in pengar på och använda när du ska betala. Ett exempel på sådan är Paynova.
Såhär funkar det:
- Du skaffar en Paynova-plånbok och sätter in pengar från ditt vanliga konto, ditt betalkort eller bankgiro.
- Du kan sätta in, betala eller överföra pengar till andra Paynova-plånböcker.
- När du handlar med din plånbok loggar du in på sidan med användarnamn och lösenord. När köpet genomförts får du ett kvitto som hamnar i din digitala plånbok.
- Varan levereras till dig.
Fördel: Det är bra att man slipper ge ut kontonummer och betalningkortsnummer på sidor, och det är bra att man får kvitto.
Nackdel: Paynova får tag på alla kortnummer.
Digipass - En digipass liknar en räknedosa som innehåller ett komplicerat krypteringssystem. När du använder dig av denna lilla räknedosan så loggar du in på din banks hemsida om du till exempel ska göra en direktbetalning och för själv över pengarna från ditt konto till näthandlarens konto. Detta system skyddas av unika koder som blir olika hela tiden, kan användas både när du göra dina egna bankaffärer och vid direktbetalning. Du identifierar dig med hjälp av dosan och ett speciellt kort som du fått på ditt namn av banken. Och på detta sätt bekräftar du också köpet du gör. Mottagaren ser endast referensnumret eller ditt beställningsnummer som visar vem som betalt vad.
Fördel: Du kan kontrollera allting med en dosa och där du köper får inte tag på dina nummer, din bank är som din säkerhet eftersom man loggar in genom dess hemsida.
Nackdel: Det är ett väldigt krångligt system att lära sig och det tar väldigt lång tid när man ska göra köp.
8. Har jag förskottsbetalat så är det en väldigt liten chans att jag får tv:n eller pengarna tillbaka om företaget gått i konkurs. Man får en oprioriterad fordran i själva konkursen. Jag måste då skriva till konkursförvaltaren och begära bevakning av din oprioriterade fordran för att du ska kunna få pengarna tillbaka. Men först ska banken, staten, konkursförvaltaren och leverantörerna få sitt. Därefter fördelas resten på dem som begärt utdelning. Oftast så räcker inte pengarna till dom oprioriterade fordringarna.
Det är alltid en risk med näthandel, och jag skulle aldrig betala i förskott. Speciellt inte till en kedja som var nära konkurs eller som inte var statlig.
